1995-2020 - 25 år: Ett kvarts sekel av Professionell Demolering

Publicerad 7/4 kl. 16:38

I år firar tidningen Professionell Demolering 25 år. Det första numret kom ut på våren 1995. Vi som var med på den tiden kommer ihåg att själva införsäljningen av tidningen som bland annat skedde på mässan EMEX som hölls på en leråker intill Arlanda flygplats.

Om vi backar bandet lite ytterligare så började allt med att tidningens redaktör Jan Hermansson i slutet av 1980-talet arbetade som frilansare för flera olika tillverkare i Sverige. Det handlade främst om lastbils- och cellulosaindustrin. Men av en händelse behövde tillverkaren Conjet AB hjälp med framställning av pressreleaser och broschyrer. Efter ett par års arbete för Conjet från 1990 hörde Brokk AB av sig och behövde ungefär samma PR-stöd. Man ville inte anställa utan köpa tjänsten från en konsult. Fler tillverkare med relation till rivning och betonghåltagning hörde av sig och samarbete inleddes även med Dimas, som då tillhörde Electrolux samt Olssons Diamantverktyg med flera. 

 

Brokks kundtidning blev en succé

Under tiden på Brokk framställdes den första kundtidningen i den här branschen, nämligen Brokk Review som berättade om nya produkter och publicerade arbetsplatsreportage där Brokk-robotar användes. Kundtidningen gjorde både på svenska och engelska och blev mycket uppskattad bland användare både i och utanför Sverige. Det var här som idéen om en fristående branschtidning inom rivning och betonghåltagning kläcktes. Våren 1995 kom det första numret ut av Professionell Demolering och blev världens första fristående branschtidning för dessa sektorer. Andra liknande tidningar, fast föreningsknutna, som funnits sedan tidigare var HiB-Info, amerikanska Concrete Opening, tyska Bohren und Sägen och USAs Demolition Magazine.

Det som var unikt med Professionell Demolering var att den i stor utsträckning följde och skrev om de metoder som de svenska rivnings- och håltagningsentreprenörerna använde. På den tiden utgick det väldigt mycket från rivningsroboten, d v s Brokk eftersom det var det enda rådande varumärket av rivningsrobotar på den tiden. Brokk hade redan då under två decennier fått ett starkt fot fäste bland nordiska rivningsentreprenörer och man växte explosionsartat även utomlands i exempelvis Storbritannien och USA. Svenska Brokk-entreprenörer jobbade även med sågning- och borrning i betong då dessa metoder ofta var nära kopplade till de jobb de utförde.

“Det fanns hur mycket som helst att skriva om och det har inte blivit mindre med åren utan snarare tvärt om. Mycket utrustning var kopplat till robotrivningen eller borrning och sågningen som exempelvis stofthanterare, våtsugar och luftrenare. Och alla produkter vi skrev om var utvecklade och tillverkade i Sverige. Som exempevis Brokk, Dimas, Gearmek, Pentruder, Ermator, Pullman, Zohrro-sågen, diamantverktyg från Hagby, HRA, Savi, Diatip, Ringkapen, Olssons Diamantverktyg med flera. Listan kan göras hur lång som helst”, säger Jan Hermansson.

Men sedan fanns det också leverantörerna av tung rivningsutrustning som man även ville koppla till tidningen som Atlas Copcos hydraulhammare och sedermera övriga rivningsutrustning, Rammer, Montabert, Furukawa, NPK med flera. När tidningen drogs igång uppvaktades dessa leverantörer vars representanter var exempelvis Margaretha Stahre på Atlas Copco, Rolf Pettersson på Rammer, Lars Rising på Ibex som sålde Montabert, Svend Andersen på Svend M. Andersen AB, numera Andersen Contractor som sålde O & K och senare Trevi Benne, Ulf Dolfei på Amas Svenska AB och många fler. 

 

Norden tidiga med återvinning men inte lagstiftningen

Under 1990-talets senare hälft och i början av 2000-talet började intresset för att återvinna rivningsmassor med mobila krossverk öka i popularitet. Metso var först ut med sin City Crusher för återvinningskrossning i tätorter. Men den svenska lagstiftningen hängde inte med och det var svårt att få avsättning för återvunnen betong i exempelvis vägbyggen och liknande. Sverige och norden var mycket tidiga med detta men marknaden och lagstiftningen fanns inte på den tiden. På den tiden kunde man fortfarande använda naturgrus vilket inte gäller idag. Annat var det i Nederländerna, Tyskland och även Danmark där det var brist på naturmaterial och återvunnen betong tilläts i mycket större omfattning.

“Vi skrev mycket om återvunnen betong och även tung rivning och har alltid gjort och gör fortfarande. Dock upplever jag en viss tröghet att få med leverantörerna av den tunga utrustningen inom rivning och återvinning. Det är lite tråkigt när det finns en dedikerad tidning inom rivning och återvinning. Få andra länder har faktiskt det. Men samtidigt har vi ett väldigt starkt fotfäste hos de som tillverkar, säljer och jobbar med lite lättare utrustning”, säger Jan Hermansson.

 

Demolering det samlande namnet

Under de 25 år som tidningen producerats har det hänt oerhört mycket i branschen. Redan från början myntades uttrycket demolering som omfattar i princip allt som bearbetar betong eller river. Det kan vara en väggsåg, vattenbilningsrobot, hydraulhammare, betonggolvslip, betongsax eller mobil återvinningskross. Alla demolerar på sitt sätt. Sedan finns en mängd sidoutrustning som spelar stor roll för att de andra metoderna ska fungera så effektivt som möjligt.

“Det har varit fantastiskt roligt att följa den här branschen under så många år.  Jag vet inte hur det är med andra nischade branscher men det har hänt extremt mycket på produktsidan och hur entreprenörerna jobbar sedan 1995”, säger tidningens redaktör Jan Hermansson.

Några av milstolparna då rivningsbranschen förändrats vad gäller produkter och metoder följer här. I mitten av 1990-talet dominerade användning av hydraulhammare i rivningssammanhang. Och några riktiga höjdrivare var inte att tala om. Den första riktiga höjdrivningen i Sverige var väl när Lars-Olov Dahl lyfte upp en Brokk på toppen av en hög byggnad och rev sig ner. Men från slutet av 1990-talet började dock en del fabrikat av höjdrivare att dyka upp, egentligen i takt med att vi började se allt fler typer av hydrauliska rivningsverktyg vid sidan om hydraulhammaren. Det handlar då om betongsaxar och pulveriserare. Skrotsaxarna hade dock funnits sedan lång tid tillbaka för skrotbranschen men nu började det dyka upp saxar för användning vid rivning. Allt hängde ihop med ett ökat miljötänkande. Rivning i innerstadsområden fick inte väsnas och då var de nya tysta verktygen ett utmärkt alternativ till hydraulhammarna. Hoppet fanns också till att man skulle återvända rivningsmassorna direkt på plats. Men, som sagt, här var Norden lite för tidiga och denna tanke fick aldrig någon fart då lagstiftningen inte fanns på plats. Det är först under det senaste decenniet som det blivit riktigt lönsamt att återvinna. Efter saxarna och pulveriserarna gick det en tid tills de hydrauliska rivnings- och sorterskoporna började dyka upp på marknaden och blev ett populärt rivningsverktyg. Strax kom också multiprocessorerna där man kan använda olika typer av käftar på samma verktygskropp. Med denna utveckling med flera olika verktyg för olika arbetsuppgifter ökade behovet att kunna byta verktyg snabbt. Till en början var det väldigt omständigt att byta vilket resulterade i att många entreprenörer använde fel verktyg för uppgiften för att det var för tidsödande att byta. Räddningen blev det nya snabbkopplingssystemt från OilQuick som banade vägen för flera andra tillverkare efter dem. OilQuicks automatiska snabbkopplingssystem har revolutionerat rivnings- och återvinningsbranschen över hela världen där operatören på några sekunder kan byta redskap utan att ens behöva går ur maskinen. Med fler verktyg och enkla byten blev bäraren allt mer användbar vilket gjorde att allt fler olika typer av verktyg utvecklades. De stora tunga tillverkarna av rivningsverktyg fanns i Norden, Japan, Korea och Italien, något som gäller än idag. Dock har mängden tillverkare exploderat sedan slutet av 1990-talet och på senare år kommer många fabrikat även från Kina. På senare år har verktyg för krossning, siktning och fräsning blivit allt mera vanligt. Numera kan man montera en kross- eller siktskopa på maskinbommen och enkelt hantera rivningsmaterial direkt på byggarbetsplatsen. Något som var tanken att de små mobila krossverken skulle ha gjort om lagstiftningen varit på plats. Sedan har olika typer av hydrauliska fräsverktyg blivit populära bland även rivningsentreprenörer för att fräsa av betong- eller asfaltsytor eller helt enkelt kapa tjocka armerade betongplattor med särskilda fräshjul. I en sådan här tidsartikel kan man bara skrapa lite på ytan av vad som hänt annars skulle vi kunna fylla hela tidningen.

 

Den svenska modellen

Som nämndes i början av artikeln spelade Brokks fjärrstyrda rivningsrobotar i kombination med håltagningsutrustning och de entreprenörer som jobbade med det, en avgörande roll för tidningen utveckling. Inom denna sektor har det hänt oerhört mycket på 25 år. Vad vi sett när vi gjort tidningen är att Brokk-operatörer och håltagare hjälpt varandra under årens lopp. När sedan Husqvarna lanserade sina rivningsrobotar fanns ett alternativ och press på Brokk ökade. Något som Brokk svarat med att lansera en rad nya modeller under de senaste 10 åren. De som jobbade med rivningsrobotar upptäckte att ibland kanske det funkar bättre att använda en vägg- eller vajersåg för en uppgift eller tvärt om. Ofta behövs båda metoderna. Och det är precis så som dessa entreprenörer jobbar i Sverige.  Till en början var detta arbetssätt en rent svensk företeelse, med det var innan Professionell Demolering skapades. Sedan spred det sig till övriga nordiska grannländer, övriga Europa, USA och vidare i världen. Även om detta arbetssätt ökat dramatiskt i popularitet finns många marknader kvar runt om i världen att “missionera” på. 

Vad som sedan hände i Sverige som skulle utöka håltagarens och Brokk-operatörens arbetsuppgifter ytterligare var en uppfinning från Söderköping som underlättade slipningen av betonggolv. Med en planetväxlad golvslipmaskin med flera sliphuvuden kunde betongytor effektivt jämnas till. När håltagarna och rivarna fick förfrågningar om detta innan HTC släppte sina produkter var jobben inte så intressanta då ingen bra utrustning fanns. Men med bättre och effektivare maskiner visade det sig att man började erbjuda dessa tjänster också. Man var ju ändå på plats så att säga. Allt fler håltagare och rivare började investera i golvslipar. Nyheten spred sig ganska snabbt till andra länder där metoden faktiskt fick mer fotfäste än i Sverige. När HTC sedan lanserade begreppet att polera det slipade betonggolvet till en superfinish formligen exploderade marknaden internationellt. Polerade betonggolv blev en slutprodukt och man slapp epoxygolven och allt underhåll. Med detta ökade också antalet tillverkare runt om i världen. Den marknad som anammade metoden mest var USA vilket fortsatt är den marknad där slipning och polering av betonggolv är mest utbrett. I Sverige har vi slipat sedan slutet av 1990-talet men det skulle dröja innan man började polera på allvar.  Ur denna utveckling av produktinnovationer i Sverige har det följt en rad olika sidoprodukter som varit avgörande för att jobbet och slutresultatet skulle bli så bra som möjligt. Vi tänker då på våra duktiga utvecklare och tillverkar av stofthanterare, luftrenare och slamsugar. 

I takt med utvecklingen av olika typer av håltagningsutrustning från tillverkare som Pentruder, Husqvarna, Jerneviken, Jack Midhage, Hagby, SDC, HTC och Scanmaskin med flera har Ermator, Pullman och Dustcontrol sett till att utveckla professionell utrustning som hanterar dammet och slammet effektivt. På denna våg har dessa tillverkare också följt med ut i världen och idag är dessa varumärken starka både när och fjärran. Som bekant köptes dock Ermator upp av Pullman som sedan köptes upp av Husqvarna där numera HTC också ingår. Dustcontrol är dock fristående. Och de tidigare ägarna av Ermator driver numera tillverkaren Sila. 

Med alla dessa unika produkter och metoder får vi heller inte glömma vattenbilningsteknik som egentligen var orsaken till at den här tidningen såsmåningom startade. Vattenbilningsmetoden är ursprungligen en unik svensk metoden och i Sverige finns de enda renodlade tillverkarna av vattenbilningsutrustning, Conjet och Aquajet Systems. Till detta skall läggas en handfull renodlade vattenbilningsentreprenörer. 

Som avslutning på denna grova summering av 25 år med Professionell Demolering kommer här lite “name dropping” av exempel på företag och personer som passerat eller som fortfarande är aktiva i branschen:

HRA Industri, • Kjell Larsson • Bror Österman • Zohrro • Joker • Hietala & Son AB • Diaserwik • Stabilator • Rammer Svenska AB • Thordab • Olssons Diamantverktyg • Hagby Bruk AB • Hagby Asahi • DMX Maskin Bert Håkansson • SIMA • Dimas • Dibo Maskin • SÅAB • Berti Franzén AB • IBEX AB • Södertälje Borrteknik •  VSM Lastab • NCC Waterjet • Bergtrack • SIBSAB • Riviära • Svedala • Nordberg • Engson Maskin • Holmhed Systems • JCB Svenska AB • Lifton Hydrateam • MiniCut • SMA Maskin • Essverk • Minimaskiner • Ermator • Bevaclean • Tesab • Gunnar Thunbergs Rivnings AB • Diaglobe • Mats Johansson • CS Maskin • Rivners • Lodab • Forshaga Svetsservice • Sandvik • Datek • Conjet • Atlas Copco • Ankerløkken Maskin • Hakab • O Hallqvist • Maskinexpo • Ajour Trading • Roland Jarl • Roy Johansson • Owe Persson • mm.

Med det sagt tar vi sikte på ytterligare 25 år av rapportering.

www.professionelldemolering.se

Nyhetsbrev

Det Svenska Demoleringspriset
PDi TV
Prenumerera

Info

×