“LÖNAR SIG ÅTERVINNING?”

Publicerad 30/3, 2009

Återvinning av rivningsrester har under åren varit en ganska komplicerad fråga och väldigt svår att sammanfatta. PD har tjatat och skrivit i ämnet otaliga gånger. Men inte ens vi som branschtidning har riktigt fått kläm på vad som gäller. Idag har snacket kring återvinning av rivningsrester minskat en hel del tack vare att våra rivnings- och återvinningsentreprenörer börjar hitta former för att göra det lönsamt. Men det har inte varit lätt att nå dit och det har kostat pengar både för tillverkare och entreprenörer.

Frågeställningen i rubriken kan besvaras med två enkla bokstäver: JA! Under många år diskuterades det fram och tillbaka om hur vi skulle kunna skärpa användningen av våra naturresurser. Redan i början av 1990-talet började man från forskar- och myndighetshåll höja ett varnande finger för att vi inte längre kunde fortsätta exploatera våra naturliga grusåsar. Åsarna utgör ett naturligt filter för vårt grundvatten. Med mindre tillgång till naturgrus måste bergkrossningen ökas i mängd. Förutom bergkrossning skissades på möjligheten att använda rivningsrester, d v s betong, tegel m m som alternativa fyllnadsmassor. Genom att krossa ner och återanvända rivningsmaterial skulle det även komma till nytta istället för att ligga på en tipp och bli nya skidbackar i tätorterna som i sin tur läckte tungmetaller och andra gifter som rann ner i grundvattnet. Nyheten mottogs med entusiasm bland många tillverkare av krossutrustning världen över. För den här utvecklingen gällde inte bara Sverige. Nederländerna och Österrike hade kommit mycket längre i det här tänkande och där funkade det utomordentligt bra.

Kort tillbaka blick
En av pionjärerna bland tillverkarna att satsa på mobila och kompakta krossar för återvinning av rivningsrester var finska Metso Minerals, på den tiden kallat Nordberg. Man utvecklade en hel serie av krossar kallad CityTrack som bl a var utvecklade för användning i tätbebyggda områden, perfekt för krossning av rivningsrester. Men lagstiftningen höll inte riktigt samma steg som utvecklingen i branschen. Produkterna fanns, entreprenörerna fanns som ville börja arbeta med återvinning av rivningsrester. Men det skulle dröja innan de verkliga förutsättningarna fanns för att tjäna pengar. Deponiskatten som skulle införas för att tvinga fram användning av rivningsrester infördes inte och beslutstiderna flyttades fram. När den väl infördes visade det sig att trots detta var mycket begränsat som återvunnet rivningsmaterial kunde användas vid nyanläggning. Från statligt håll hävdade man att alldeles för få tester hade gjorts på återvunnet rivningsmaterial och man befarade att bl. a bärigheten helt enkelt inte var tillräcklig.
Allt detta gjorde att luften gick ur den från början så ädla återvinningstanken. Många entreprenörer som investerat i ny och dyr återvinningsutrustning var bittra. Tillverkare drog ner på sina produktsatsningar inom återvinning. Nordberg lade helt enkelt ner hela sitt CityTrack-koncept. Som ett brev på posten ökade istället olyckligtvis smygdumpningen eftersom det var svårt att hitta avsättning för rivningsresterna även om de återvunnits. Men sakteliga började saker och ting hända och idag ser det annorlunda ut. Nu samverkar de olika delarna inom återvinningstanken bättre, det vill säga forskning, lagstiftning, tillverkning, entreprenörskap och köpare. Tidigare slog man på trumma lite för tidigt för något som helt enkelt inte hade mognat och tyvärr drabbades många av detta.

Svar på frågan: JA
Så svaret på frågan om det lönar sig att återvinna rivningsrester är entydigt JA. Efter att som PD bevakat ämnet i så många år är det förvånande att inte fler företaget satsat på egen återvinning. Idag när återvunnen betong, med viss modifikation, får användas i de flesta sammanhang, rivningsvirke, olika typer av plaster och annat går till förbränning så är det faktiskt ett vinn-vinn-förhållande rakt igenom. Stat, kommun och landsting uppmuntrar de som vill satsa på återvinning. Det är förhållandevis lätt att förvärva eller hyra mark för deponi. I vissa fall har mark upplåtits gratis för ändamålet. Det fina i kråksången är att som deponiägare med rätt utrustning för krossning och siktning kan man dels ta betalt för att krossa och återvinna materialet och sedan tar man betalt när man säljer det återvunna materialet igen. Egentligen tar man betalt för samma material två gånger. En fördel är naturligtvis att hålla till i ett område där omsättningen är god, d v s i tätorter med löpande många bygg- och anläggningsarbeten. En rivningsentreprenör med massor som skall deponeras vill inte resa allt för långt med materialet. En lastbil med chaufför kostar en hel del i timmen. Om det dessutom rör sig om låt säga 10 000 ton betong som förarbetats och förkrossats ner till storlekar omkring en halvmeter samt att all armering sorterats bort hamnar deponikostnaden på mellan 600 till 700 tusen kronor. Är materialet mera orent med andra typer av rivningsmaterial uppblandat såsom tegel, armering och att det kommer i större bitar ökar deponikostnaden både två och tre gånger. När materialet är återvunnet sekundärt kan det säljas vidare som återvunnet fyllnadsmaterial. Här kan priset per ton ligga mellan 60 till 80 kronor.
En mobil kross anpassad för återvinning av bl. a rivningsmassor kostar mellan 1,5 till 3 miljoner kronor så maskininvesteringen i sig är faktiskt ganska lätt att räkna hem. Detta gäller inte bara de som arbetar med eller funderar på att arbeta med deponi utan i synnerhet rivningsentreprenörer med egen sekundär återvinning. En rivningsentreprenör har oftast inget problem med tillgången på råmaterial. Vid större jobb kan krossen flyttas direkt till rivningsplatsen om det återvunna rivningsmaterialet kan användas som fyllnadsmaterial. Med egen deponi slipper rivningsentreprenören både mottagningskostnaden och kostnad för eventuellt nytt fyllnadsmaterial. Han får en betydligt större flexibilitet och servicemöjlighet med egen återvinning.

Omgruppering bland tillverkarna
Både bland tillverkarna och entreprenörerna har det dock skett en viss omgruppering av de som satsat på återvinning. Bland entreprenörerna kanske förändringen inte är så stor även om en del av de som satsade stort under 1990-talet dragit ner eller helt slutat med återvinning i egen regi samtidigt som nya kommit till. Och det är här den stora förändringen skett. Bland tillverkarna märks tydligast att de stora tillverkarna av kross- och siktutrustning för berg dragit ner sin satsning på återvinningsutrustning i jämförelse med 1990-talet. Man satsar helt enkelt på sitt “Bread and Butter”. Metso Minerals är kanske det tydligaste exemplet på detta. Sandvik lade i dagarna ner sin egen tillverkning av mobila krossar men istället har man sedan en tid tillbaka förvärvat tillverkarna Extec och Fintec som erbjuder en rad skräddarsydda återvinningskrossar och siktar i sitt sortiment. I Sandviks fall handlar det därmed om en ökad satsning på återvinningssektorn. Extec har fem modeller av mobila krossar alla konstruerade för återvinningskrossning av exempelvis rivningsmassor och asfalt. Sortimentet omfattar också åtta siktar och materialsorterare. Systerföretaget Fintec har tre krossar i sortimentet och tre siktmodeller. Den senaste är Fintec 1440 som är en slagkross och som introducerades nyligen.
Men så finns en ganska stor och relativt ung grupp av tillverkare, främst inriktade på återvinningsutrustning och som passar in i den svenska återvinningsbranschen som hand i handsken. Samtliga av dessa aktörer kommer från södra Europa. Maskinerna är inte riktigt gjorda för att krossa de hårda bergarter som vi har i Skandinavien, där är det nog egentligen bara nordisk utrustning som står pall, men för det mjukare materialet i rivningsrester blir dessa aktörer det ultimata valet. Produkterna är mindre, kompakta, mera ekonomiska, lätta att arbeta med och att etablera och innebär inte en så stor investering för entreprenören.
Professionell Demolering har för den här presentationen träffat tre av dessa aktörer vilka är företagen Andersen Contractor AB, Krossia AB och Biocare Svenska AB.

Nyhetsbrev

Det Svenska Demoleringspriset
PDi TV
Prenumerera

Info

×